Rackarns blåsväder

Fy tusan vad jag är trött på blåsten som varit detta år. Antingen blåser det inget eller så är det fasen storm. 
 
I fredags var det ju närmare storm. Stog halva dagen oroligt i altandörren och kollade mitt växthus. Två rutor på taket blåste in och jag fixade tillbaka dem. Kändes som att jag skulle fixat den svaga punkten då. Men icket.
 
Någon timme senare hade de två rutorna blåst ut igen.
 
Rutorna sitter fast med någon sorts ståltråd som är vikta som klämmor. De drar ju väldigt lång väg när de sprätter loss. Det blir alltså färre och färre hela tiden när rutor blåser ut till exempel. 
 
Nu när jag kom ut igen så hade hela baksidan blåst ut när vinden fått blåsa in genom takhålet. Fick hämta dom hos grannen på andra sidan vägen, en i ett träd och en nedanför hans hus. Försökte knäppa fast baksidorna med de stackars "spindlarna" jag hittade. När jag fått fast en ruta och börjar försöka få fast den andra blåser den första ut och... ja... så fortsätter det, tills jag inte vet vad jag ska ta mig till. 
 
Till slut stod jag bara och höll i alla rutor mot växthuset. Olle kom precis hem och undrade vad jag gjorde, och då började jag uppgivet gråta. Det tycker ju han är ytterst onödigt. 
 
"slut å grirn" 
 
Till slut drog han i alla fall tre spännband runt växthuset och hämta plåtskruv, de har ju som en liten hatt, och skruvade in dem lite här och var genom plasten och in i ramen. 
 
Det får fan inte blåsa sådär på flera år nu. Jag har fått nog av att ha ont i magen när jag åker hem och känner hur vinden tar i bilen och undra om växthuset klarat sig.

Kommentera här: