Nummer 91. Förlamande.

Jag har kört bodypump nu nån månad. Sen semestern tog slut. Skönt som tusan. Bodypump alltså, inte skönt med slut semester...
 
Jag tycker det är lika roligt som jag gjorde innan jag fick barn. Känns lite fånigt när jag minns hur mycket vikter jag kunde lägga på innan barnen kom. Jag har väl en del egen vikt nuförtiden att jobba med också förstås...
 
Fick lätt panik en måndagkväll när ledaren säger "välkommen till bodypump 90". Det var nära att jag direkt stökade ihop och fick därifrån. 45 brukar de har på lunch, alltså 45 minuter. Hur kan de hitta på ett pass som är 90 minuter långt? Det är ju helt sjukt att köra bodypump i 90 minuter.
 
Det visar sig att det var version. Nu är det version 91. Första passet av det körde jag igårkväll. Och fy klå'en. Mycket puls. Mycket repetitioner.
 
 
Det är ändå bara dagen efter. Jag kan inte ta på mig jackan och varken sätta mig eller stiga upp. Jag kan bara föreställa mig hur det kommer vara ikväll och imorgon. 
 
Det känns ju att man gjort något i alla fall, om man ska se det från den ljusa sidan. Nackdelen är väl då att jag måste ta hissen upp på jobbet, jag har tränat så jag inte kan gå i trappan. Ska man se det från den ljusa sidan igen, har hissen en spegel så man kan peta bort det svarta under ögonen, eller rätta till frillan innan man stiger in på kontoret.


Kommentera här: