Jycken

Han får inte så mycket plats här i bloggen. Ibland inte så mycket plats i familjen heller, tyvärr. Han är ju med för det mesta, men ofta kommer vardagen imellan när man vill lägga tiden på jycken. Som tur är, verkar han hemskt förnöjd ändå. Han blir glad när vi hämtar kottarna på dagis. Nuförtiden är han till och med så glad att han viftar på svansen ovanligt mycket, när han äter mat till exempel. I helgen viftade han till och med på svansen när vi klippte klorna. Hahha... han är en clown, helt klart.
 
Det skulle vara skönt att hinna med lite viltspår, men det verkar ju lite svårt. Allra helst så här på hösten när Olle är borta så mycket :/ å andra sidan är det ju inte så poppis med viltspår när de jagar heller så, det är väl lika lugnt.
 
 
Grävmaskinisten som var hos oss i fredags undrade om det var en valp, haha. Fick väl svara att det är ju en retriever så jag kan förstå att han verkar vara en valp trots sina 4 år. Han blir ju aldrig vuxen och det är väl det som är lite av grejen med en flat.