Som vanligt

Blir det många inlägg på raken. Och inte så mycket skrivet. Mest bilder jag vill dela med mig av, mest på mina hjärtan. Visserligen är de inte så hjärtan-aktiga idag. Bråkiga och griniga. Undrar om det är värmen? Känner mig inte på tålamodstopp jag heller.




Edvin har ju så fint blåmärke i pannan. Nockade vår sängkant så det smällde. Sånt klater!


Av någon anledning tycker jag om den här bilden väldigt mycket, trots att jag inte fått med något egentligen vettigt så är det ändå ganska söt.


Takbytet råkade bli lite mer jobb. Det blev brutet tak istället för snedtak på takkupan. Ser mer riktigt och fint ut tycker vi! Dock blev det ju att spika takstolar, plåten vi beställt är ju värdelös nu, vi behövde mer plåtjox när det är gjort så här... men nåja.


Blev också en märklig bild i märklig vinkel men ändå ganska rolig. Jag har kanske inte skrivit det här eller på facebook, men Edvin började gå för nästan tre veckor sedan. Sov som en galning i två dygn, 14 timmars nätter och 2-3 timmars luncher. Sedan klev han upp och började gå.



Harry är lite tveksam till Arvid.


Edvin gillar vatten!

Katt med tålamod

Mats och Annelies katt hade verkligen ett stort tålamod. Så bor han ju med M så... :)  Bilderna talar ganska mycket för sig själv, vi hann inte ens få med varje tur den stackars katten fick. Typ sju på raken, varav en vända han bar bara i halsen. Stackars katt.


Oj tappade katten!


Kolla minen på killen, bestämd och nöjd!


Arvid ville tydligen ha honom bredvid husvagnen, men när han satte ner honom sprang han tillbaka till vedboden. Varvid Arvid gick och hämtade honom igen.


Svår att få grepp om.


Efter x antal vändor har stackars katten rätt att slinka undan, ser dängd och tuffsig ut, stackaren. Ändå inte ett enda fräs, klös eller missnöje.