Svininfluensan

Alltså... jag kan inte annat än att känna mig lite skadeglad mot det puckade landstinget (var säkert inte bara västernorrlands landsting). Nu har det börjat dyka upp följder för vaccinet. Och visst inte alls kul för de som vaccinerade sig, jag känner helt klart med de som drabbats av sömnsjukan till exempel, som vad jag kan förstå är obotlig.

Men de rejält puckade människor som gett direktiven att läkare och sköterskor inte får säga vad de tror och tycker, vilken forskning de tagit del av och så vidare, utan måste rekommendera vaccinet vad de än tycker. Till gravida och små barn och gamla och så vidare. Det är så sjukt. Till och med de privata läkarna var tvungna att lyda under ledningen för landstinget och blev utskällda när de sagt annat än att direkt rekommendera det.

Jag vaccinerade mig aldrig (var gravid då), för att jag tyckte att det var uppförstorat (a la fågelinfluensan, var ju som att hela mänskligheten skulle dö ut och stor katastrof och sedan bara försvann det utan att jag känner eller vet en enda som vart drabbad), för att det inte var forskat på, för att ett litet foster kan ta enormt mer skada än vuxna människor och så vidare och så vidare. Dessutom så rekommenderade somliga länder att gravida verkligen inte skulle ta det vaccin som gavs här i Sverige utan ett annat vaccin. Därför vaccinerade jag inte Arvid heller.

Jag är väldigt glad att jag inte gjord det.

Och jag kan inte annat än att tycka att det är jävligt underligt rent ut sagt att läkare blev åtsagda att rekommendera oavsett. Man frågar ju för att man vill veta. Jag frågade flera stycken, och det märktes i somliga fall att de blev lite "tja, vi har ju fått direktive att rekommendera det"... mm... Vad är det för land vi lever i när man nästan i får välja själva? Visst det var upp till var och en att bestämma, men när man inte kan få råd av dem som faktistk tar del av forskningen i branchen??

Förresten...

... vi har köpt ett hus. Det är inte särskilt bra läge, mitt i smeten på Bredbyn. Det är inte särskilt fint. Det behöver renoveras från topp till tå. Väggar, tak och källare är helt okej, men alla ytor måste bytas utom vardagsrumsgolvet. Det vill säga, alla tak så målas, innerdörrar ska bytas, kök ska bytas, golv och tapeter. Badrummet är faktiskt gjort. Vi gav en billig slant, 190 000, för det. Jag räknar kallt med att vi kan renovera för 100 tusen och det kommer lugnt att vara värt 400 när det är gjort. Och då har vi bara gjort bottenplan. Överplan har två sovrum och ett pytterum och en WC, källaren är mer förråd, tvättstuga och sånt. Men hur som... med lån och allt som behövs, el, vatten, avlopp, sopor och så vidare så har vi en betydligt billigare månadspeng än vad vi har bara på kallhyra i lägenheten som är för liten och två trappor utan hiss. Att vi inte tänkt på detta tidigare säger jag bara!!! Vi ser det lite som en bostadsrätt. Det är inte ett hus vi vill bo livet ut i, vi räknar den som en lite lyxare lägenhet med egen tomt och mer utrymme :)

Därför är det inte mycket tid till blogg och facebook och dylikt. Vi målar golvsocklar och dörrfoder när vi har tiden så vi har lite försprång när vi får ta huset den 1 september. Vi ritar kök och funderar på vilka golv som ska beställas. Hur många garderober vi behöver och så vidare. Fantastiskt roligt men tidskrävande!

Men ÄNTLIGEN har vi en gård, om det är en kvart till maten och man väntar på potatisen, inte släpar man ner två ungar för två trappor och upp igen. Med gård så kan man ta till vara dessa små kvartar på ett helt annat sätt. För att inte tala om hunden som får kissa lite oftare per dag :D

Olika förutsättningar

Jisses. Att det kan vara så stor skillnad på två barn. Det är som natt och dag. Nu är ju Edvin bara två månader, men han verkar redan ha vanor. Vid 21-22 någon gång blir han som trött, ofta rätt gnällig och halvsvår, han har lite svårt att komma till ro själv, vilket oftast inte är några problem på dagarna. Man får se till att sätta sig med honom och trösta honom ett tag och sedan somnar han och sover för natten. Det är som att han säger till att han vill sova ordentligt. Sedan får man göra vad man vill, byta blöja, pyjamas, flytta honom. Ibland vaknar han och bara somnar om, eller så vaknar han inte ens.

Arvid i den åldern hade inte ett spår av vanor. Han grät och rakt skrek som en galning när som helst på dygnet, sov aldrig längre stunder. När han väl sov var det att tassa och smyga som gällde annars vaknade han. Det fanns inte ens chans att lägga honom själv i vagnen och att han sov där. Han sov inte längre stunder varken på dagen eller natten.

Vilka olika förutsättningar i starten barn får. Det måste ju sitta lite i hur de är uppbygda i magen antar jag. I och med att Arvid hade så ont i magen, inte kunde sova och bara grät, så var det inte många stunder på en dag där han var riktigt glad. Har för mig att jag pratade om nöjda kvarten. Och det kändes nästan lite jobbigt när den passerat för man visste att nu blir det inte mycket mer idag. Än om det var så mysigt att få lite kontakt och joller ett tag så... ja. Men Edvin som slipper ha ont i magen, han behöver inte ens droppar, han kan ju sova. Och alla vet väl (i alla fall är jag så) hur man blir när man inte får sova i ordning? Edvin har många glada perioder på en dag, pratar och pratar och flinar, och till och med gurgelskrattar lite redan. Han har ju helt andra förutsättningar än vad Arvid hade.

Stackars Arvid. Tur han är större nu och kan sätta i sig i princip vad som helst och hur mycket som helst utan att få ont i magen :) Hans tand som varit på G nu i snart en månad har äntligen spruckit fram. Jag begriper inte hur det kan ta sån tid, men nu är det ännu en tand i raden och han sover hela nätter igen. Än om han inte har haft så ont att det har känts som han behövt alvedon har han varit rätt ledsen ibland och sovit oroligt och vaknat mitt i natten med skrik. Huga. En natt så vaknade jag av att han skrek ett illtjut rakt ut, det var så skräckjagat att jag inte ens hörde om det var Edvin eller Arvid. Med hjärtat i halsgropen flög jag upp och kollade Edvin som sov lungt, kastade mig till Arvids spjälsäng där han satt och nästan skakade... då var det inga försök till att natta om honom där, han fick komma direkt till vår säng.