Rockbaby

För övrigt... har funderat länge på när en bebis slutar vara bebis och blir ett barn. Enligt Lindex och KappAhl är det vid storlek 86. Ifall någon undrar liksom...



Igår var jag till stan och klippte mig, väldigt skönt, och kunde samtidigt inte låta bli att springa in på Lindex för att inhandla AC/DC body till Arvid. Sist hade de bara Rolling Stones som jag köpte då. Så tog denna i en större storlek så han har nått när han vuxit ur 80.



Jag hade även en 25% kupong på KappAhl så tänkte att jag kunde kika in där. Har man inte alltid sånna kuponger? Var hur som helst länge sedan jag var in, så tänkte att de kanske fått in något nytt och roligt. Råkade trilla över en Kizz-body, så det blev självklart en sådan.

Fredagsfin

Arvid är fredagsfin (eftersom jag behövde byta kläder helt och totalt efter han varit och krypit i duschen, så passade vi på) och ska åka med Mossi till mormor och morfar.



Blå plysch, fredagsmys och samtidigt fin :)

Jag ska åka in till stan och klippa mig. Otroligt skönt att få nån ordning på det ostyrliga joxet på huvvet. Ska även passa på med lite småärenden. Sedan hade jag tänkt att få äta hos mor och far. Det blir bra det. Fattas bara en klipning på lillkillen också... börjar vara en rejäl hjälm han har på sig...

Orosmoln

usch vad jag börjar och gruva mig för jobbet. På hårt allvar. Inte nog med att det känns som att hjärnan har ruttnat och sådär... men jag får inte tag på chefen i Övik. Det är helt omöjligt. Jag ringer, och ringer, och ringer. Lämnar meddelande efter meddelande. Åker dit och ser om han är inne. Varje vecka. Och inte en enda gång har jag fått tag i honom. Det är ju bara en månad till jag börjar.

Jag måste ju få veta om jag kan få börja i Övik. Vilket inte verkar värst troligt just nu då. De har tappat mycket där också. Hörde att någon kille fick åka till Umeå tre dagar i veckan. Troligen för att de inte har något att göra, kan ju visserligen vara för att de är kort om resurser i Umeå men...

Sitta och åka till Sundsvall... december, januari, februari, pissigaste månaderna... ja det är ju ända fram till maj som Olle ska vara hemma och jag jobba. Jag gruvar mig så jag ligger vaken på nätterna. Ha liten kille hemma, hund, sambo. Vara borta hela veckorna. Känns som att det psykiskt krävs EN HEL DEL från hela familjen.

Det får väl braka iväg in i väggen, så blir jag sjukskriven sen?? Det enda jag har att trösta mig med just nu är att det till att börja med är en ganska begränsad period, till maj. Det är nog så länge ändå men... Men sedan när jag kommer tillbaka till jobbet igen, kanske det fortfarande är i Sundsvall. Va fasen för man????